Vad är grundläggande vuxenutbildning?
Grundläggande vuxenutbildning ska ge vuxna "sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier." (Skollagen, 11 kap 2 §)
Vem får delta i grundläggande vuxenutbildning?
Rätt till grundläggande vuxenutbildning har var och en som: Är vuxen (rätten börjar gälla från och med 1 juli det år man fyller 20 år). Saknar de kunskaper som barn och ungdomar får i grundskolan. Är folkbokförd i en kommun. Man kan studera i en annan kommun om man vill det. (Skollagen, 11 kap, 8 och 10 §§) Alla som studerar i grundläggande vuxenutbildning ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. (Skollagen, 11 kap 4 §)
Hur ansöker man till grundläggande vuxenutbildning?
Kontakta utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning i den kommun där du bor. Anmäl dig till den aktuella utbildningen.
Vad är gymnasial vuxenutbildning?
Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan skall ge. (Skollagen, 11 kap 2 §) Den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasieskolan för ungdomar har samma kursplaner och från den 1 juli 1994 har de också samma läroplan. Vuxenutbildningen är likvärdig med utbildningen i ungdomsgymnasiet, men inte identisk. Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och kurserna i de olika ämnena bygger oftast på varandra. Det är samma kursplaner och betygskriterier som gäller inom kommunal vuxenutbildning som inom gymnasieskolan för ungdomar med undantag av vad som hör till specialidrott.
Vem får delta i gymnasial utbildning?
Behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning är varje kommuninvånare som är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor: från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år eller när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan (Skollagen, 11 kap 19 §).
För varje kurs måste man: sakna eller ha brister i de kunskaper som kursen ska ge ha förutsättningar att följa kursen. (Förordning om kommunal vuxenutbildning, 3 kap) Om flera behöriga söker en kurs och inte alla får plats ska kommunen i den ordning som anges nedan välja dem som
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering,
3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
4. behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval. (Förordning om kommunal vuxenutbildning, 3 kap.)
Hur ansöker man till gymnasial vuxenutbildning?
Kontakta utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning i den kommun där du bor. Anmäl dig till den aktuella utbildningen
Vad är svenskundervisning för invandrare (sfi)?
Svenskundervisning för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Svenskundervisning för invandrare är en egen skolform.
Sfi ska vila på grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Utbildningen ska enligt läroplanen både "gestalta och förmedla"[...] "människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta". (Lpf 94, avsnitt 1.1, Grundläggande värden)
Vem får delta i sfi?
Man har rätt att studera i sfi när man:
- är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16)
- inte har grundkunskaper i svenska
- är folkbokförd i en kommun
Se skollagen, 13 kap 6 §. Några undantag finns, se skollagen, 13 kap, 7 §. Alla som studerar i sfi ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. (Skollagen, 13 kap 2 §)
Hur ansöker man till SFI?
Kontakta utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning i den kommun där du bor. Anmäl dig till den aktuella utbildningen.
Hur kommer det sig att MiROi och Arbetsförmedlingen jobbar tillsammans?
MiROi är ett privat utbildningsföretag som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Konkret fungerar det så att Arbetsförmedlingen upphandlar vissa tjänster för att komplettera sin verksamhet. MiROi och andra privata uppdragsgivare lämnar anbud på de uppdrag och utbildningar som passar den egna verksamheten. Arbetsförmedlingen utvärderar anbuden efter ställda kriterium och väljer ut en, ibland flera, leverantörer som de tecknar avtal med.
Vad är en arbetsmarknadsutbildning?
En arbetsmarknadsutbildning är en yrkesinriktad utbildning. Den motsvarar det behov som finns på arbetsmarknaden gällande utbildningens utformning, innehåll och upplägg. Under utbildningen så utveckla vi dina praktiska och teoretiska kunskaper inom ett specifikt yrke eller mot en specifik bransch. Målet med en arbetsmarknadsutbildning är att öka dina möjligheter att få ett arbete eller studera vidare samtidigt som vi hjälper arbetsgivare med anställningsbehov att hitta rätt kompetens.
Hur vet jag om jag får söka till en arbetsmarknadsutbildning?
Du kontaktar din lokala handläggare på Arbetsförmedlingen och pratar med denna.
Vem får ansöka till en arbetsmarknadsutbildning?
Det får den som är arbetssökande och inskriven hos Arbetsförmedlingen. Det är alltid din handläggare som avgör om du får läsa en arbetsmarknadsutbildning. Kontakta din handläggare för mer information.
Vad får jag för ekonomisk ersättning under tiden?
Under tiden du deltar i en förberedande insats eller en arbetsmarknadsinsats/utbildning får du aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Är du berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen. Kontakta din handläggare på Arbetsförmedlingen för att ta reda på vad som gäller just dig.
Vad är skillnaden mellan en förberedande utbildning och en arbetsmarknadsutbildning?
En förberedande utbildning syftar till att underlätta ditt val av arbete eller vidare studier. Insatserna är individuellt utformade och anpassas efter dina behov. De kan exempelvis vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och passar bra för dig som behöver förbereda dig inför en arbetsmarknadsutbildning, ett arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete.
En arbetsmarknadsutbildning är en yrkesinriktad utbildning. Den motsvarar det behov som finns på arbetsmarknaden gällande utbildningens utformning, innehåll och upplägg. Under utbildningen så utveckla vi dina praktiska och teoretiska kunskaper inom ett specifikt yrke eller mot en specifik bransch. Målet med en arbetsmarknadsutbildning är att öka dina möjligheter att få ett arbete eller studera vidare samtidigt som vi hjälper arbetsgivare med anställningsbehov att hitta rätt kompetens.
Kan jag besöka MiROi för att se om utbildningen är något för mig?
Du kan alltid göra studiebesök i våra lokaler för att träffa våra lärare och ta reda på mer om den utbildningen du är intresserad av. Innan detta studiebesök måste du först ta reda på om du har rätt att läsa utbildningen i fråga. Kontakta alltid din handläggare på Arbetsförmedlingen så hjälper han/hon dig.
Kan jag delta i en förberedande utbildning eller en arbetsmarknadsutbildning trots att jag inte är en ungdom?
Självklart kan du det! MiROi arbetar med människor i alla åldrar. Ibland kan det uppstå behov av att byta yrkesinriktning trots att man har lång erfarenhet av arbetslivet. Vi hjälper dig gärna med detta. Arbetsmarknaden är i ständig förändring och det gäller att hänga med i svängarna.
Vad innebär det att MiROi är en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen?
De kompletterande aktörerna är en naturlig del i den moderna arbetsmarknadspolitiken och svarar för en viktig del av Arbetsförmedlingens utbud av service och tjänster. Kompletterande aktör är samlingsbegreppet för de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen och som erbjuder inskrivna arbetssökande en kompletterande arbetsförmedlingstjänst.
Arbetsförmedlingens syfte med samarbete med kompletterande aktörer är att
- förbättra matchningen och motverka utanförskap
- ge möjlighet till individuellt anpassade tjänster och service
- låta arbetssökande få del av andra aktörers kunskap och erfarenhet
De kompletterande aktörerna ska erbjuda individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas förmåga att pröva nya angreppssätt och nya lösningar att jobba med individens behov kan öka den arbetssökande möjligheter att få ett arbete.
Arbetsförmedlingens samarbete med kompletterande aktörer gäller
- långtidsarbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin
- arbetslösa ungdomar inom jobbgarantin för ungdomar
- nyanlända flyktingar och invandrare
- personliga jobbcoacher för nya arbetslösa och korttidsarbetslösa
- arbetslivsinriktad rehabilitering
Vad betyder JOB?
JOB är en förkortning av Jobb- och utvecklingsgarantin.
Vad innebär Jobb- och utvecklingsgarantin?
Jobb- och utvecklingsgarantin är en arbetsmarknadsåtgärd som trädde i kraft först juli 2007. Det ersatte den tidigare arbetsmarknadspolitiska åtgärden aktivitetsgarantin. Den arbetslöse har möjlighet att inträda i JOB när dennes 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen är slut eller kan få delta om denne har varit inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen under 18 månader. Deltar man i Jobb- och utvecklingsgarantin har man ersättning i form av aktivitetsstöd.
JOB är indelad i tre faser.
- Fas 1: Pågår i de första 150 ersättningsdagarna där man får hjälp av en coach att skriva CV och hitta arbete.
- Fas 2: Nästkommande 300 ersättningsdagarna har man möjlighet till deltagande i olika aktiviteter som start av näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, arbetsträning, utbildningsinsatser m.m.
- Fas 3: Om sökande fortfarande är arbetslös efter totalt 450 ersättningsdagar så går man in i fas 3 där man ska erbjudas varaktig samhällsnyttig aktivitet som inte konkurrerar med ordinarie jobb. De flesta aktiviteter som man har möjlighet till i fas 1 och 2 försvinner, man har dock numera rätt till arbetsmarknadsutbildningar som anses leda till jobb även i fas 3.
Vad betyder UGA?
UGA är en förkortning av Jobbgarantin för ungdomar.
Vad innebär Jobbgarantin för ungdomar?
Jobb- och utvecklingsgarantin är en arbetsmarknadsåtgärd som trädde i kraft först juli 2007.
Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda dig särskilda insatser på ett tidigt stadium för att du så snabbt som möjligt ska få ett arbete motsvarande hela ditt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till utbildning inom det reguljära utbildningssystemet.
En anvisning får göras om du
• har fyllt 16 år men inte är 25 år, och
• under en period om 90 kalenderdagar inom en ramtid av fyra månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos oss på Arbetsförmedlingen.
Du får även anvisas om du arbetar mindre än ditt arbetsutbud, till exempel har tim- eller deltidsarbete, men en förutsättning är då att du är berättigad till arbetslöshetsersättning.
Du kan också anvisas på deltid om du studerar svenska för invandrare (SFI) eller om du fyllt 20 år och studerar på kommunal vuxenutbildning, men då finns inget krav på att du är berättigad till arbetslöshetsersättning.
Detsamma gäller om anvisning sker på deltid och beror på sjukdom eller funktionsnedsättning, föräldraledighet eller annat hinder som godkänts av oss på Arbetsförmedlingen.
När du anvisas till jobbgarantin för ungdomar har du ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.
Du får ta del av aktiviteterna inom garantin till dess du
1. påbörjar en anställning med eller utan statligt stöd
2. påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklings- ersättning
3. påbörjar en frånvaroperiod med föräldrapenningförmån enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) eller
4. påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid eller
5. har deltagit i garantin under sammanlagt 15 månader.
Den påbörjade anställningen, utbildningen, frånvaroperioden med föräldrapenningförmån eller sjukfrånvaro på heltid måste pågå i mer än en månad för att du inte längre ska få delta i garantin.
Hur vet jag om jag har rätt till att delta i MiROis coachinsats?
Du kontaktar din lokala handläggare på Arbetsförmedlingen och pratar med denna.
Hur vet jag om jag har rätt till en personlig jobbcoach?
I regel har du som nyligen har blivit arbetslös och är inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen möjlighet att få stöd av en personlig jobbcoach hos MiROi.
Denna möjlighet har Arbetsförmedlingen för tillfället stängt men insatsen kommer att återkommer igen efter nyår.
Under 2012 kommer du åter att kunna söka valfri personlig jobbcoach. Håll utkik på MiROis eller Arbetsförmedlingens hemsida där vi meddelar när möjligheten att söka jobbcoach öppnas igen.
Vad är etableringsreformen?
Etableringsreformen är ett samlat nationellt grepp som syftar till att ge nyanlända förutsättningar för en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Reformen trädde ikraft den 1 december 2010.
Vilka omfattas av etableringsreformen?
Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18‑19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Den nya lagen omfattar även anhöriga, i samma ålder, som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun.
Alla nyanlända, vilka nämns ovan, som har beviljats uppehållstillstånd efter utgången av oktober 2010 omfattas av lagen. Även nyanlända som har rest in i landet efter utgången av november 2010 och som har uppehållstillstånd vid inresan (det vill säga kvotflyktingar och anhöriga) omfattas av den nya lagen liksom nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd före utgången av oktober 2010 om de är registrerade och vistas på en mottagningsenhet för asylsökande den 30 november 2010.
Det innebär att lagen gäller alla som tas emot i en kommun första gången efter utgången av november 2010. För nyanlända som tas emot före den 1 december 2010 gäller tidigare regler.
Vad är en Etableringslots?
För att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden krävs ofta, utöver lämplig utbildning och erfarenhet, ett personligt nätverk, språkkunskaper och kunskaper om det svenska samhället och arbetslivet. Etableringslotsen ska genom att stärka den nyanländes nätverk stödja honom eller henne till en snabbare etablering.
I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Därmed utgör etableringslotsen en viktig länk mellan den nyanlände och det svenska samhället.
Prestanda
Denna webbplats är optimerad för skärmupplösning 1024*768 och webbläsarna Internet Explorer 8.0, Firefox 3.0, Safari 5.0 och Google Chrome 10 eller nyare.
Tillgänglighet:
Vi strävar efter att följa Vägledningen 24-timmarswebben som grundar sig på W3C och WAI:s riktlinjer för utformning av webbplatsen.
För innehållet används XHTML 1.0 Transitional och presentationen styrs via CSS 2.1.
Rättigheter
Bilder och texter på webbplatsen eller får ej kopieras, i enlighet med gällande lagstiftning.
Material medgivet av MiROi i-learning, såsom pdf-dokument, får laddas ner för enskilt bruk.
Frågor om webbplatsen
Frågor om webbplatsens struktur, funktioner, tekniska förutsättningar eller innehåll, skicka ett mail till vår webbmaster. webbmaster@miroi.se